Göran Sundqvist
Göran Sundqvist (f. 1937) tog realexamen 1954 vid Kommunala Realskolan i Malung och ingenjörsexamen 1958 vid teleteknisk linje, Högre Tekniska Läroverket i Örebro. Sundqvist anställdes samma år av SAAB och arbetade på elektronikavdelningen där han arbetade med att ta fram Sveriges första transistorbaserade dator. Samtidigt genomgick han kompletterande utbildning vid bland annat Högre Tekniska Läroverket i Linköping 1961.
Anställning vid Saabs elektronikavdelning medförde arbetsuppgifter inom ett brett fält; från konstruktion av tryckta kretsar men också som programmerare; vid denna tid i ren maskinkod, hexadecimalt och oktalt. I takt med att programmeringsspråken utvecklades, gick Sundqvist vidare med att studera och använda sig av: Assembler, Algol, Algolgenius och Fortran. Under hela sextiotalet fördjupade han sina kunskaper i programspråk, operativsystem och nätverk.
 
SAAB D2 var utrustad med Digital-Analog- och Analog-Digital-omvandlare. Sundqvist upptäckte att det var möjligt att presentera grafik genom att ansluta D-A-omvandlarna till ett oscilloscope, något som kom till nytta vid företags- och produktpresentationer. Senare, i början på 70-talet, fick Sundqvist bilder publicerade i en tävling med datorkonst som den amerikanska tidningen Computer and People arrangerade.
Network, ca 1969-1972, färglagd på 70-talet  
 
D2:an kom snart att vidareutvecklas och följdes av en ny modell som kallades för SAAB-D21. Denna dator var en mer kommersiell produkt och såldes bland annat till AB Skandinaviska Elverk, dit också Sundqvist 1961 medföljde som systemtekniker och programmerare.
Under servicepasset före arbetets början på morgonen hade jag möjlighet att utnyttja centralenheten för experiment med ljud och bild. Redan SAAB D21 och senare även D22 hade Digital-Analog-omvandlare och med dess hjälp kunde jag bli först i Sverige med att framställa samplad musik. Bl.a. gjorde jag en version av Mozarts "Ein Musikaliches Würfelspiel" (Ett musikaliskt tärningsspel). Mozart hade komponerat ett antal takter, som rätt kombinerade blev en valsmelodi. På Mozarts tid kastade man två tärningar och antalet prickar som kom upp visade vilken takt som skulle spelas. Här fick datorn både kasta tärningarna och spela musiken.
Musikaliska tärningsspel var vid denna tid något som intresserade många, i Sverige framför allt genom Iannis Xenakis stokastiska kompositioner. Det var under denna tid som han genom Fylkingen lärde känna, och arbetade tillsammans med, Lars-Gunnar Bodin och Jan W Morthenson.
Sundqvist specialiserade sig på realtidsoperativsystem, datainsamling, datasäkerhet och kryptering av datakommunikation men har senare även varit inblandad i andra typer av projekt, exempelvis med datoriserad handikappanpassning. Tillsammans med Bodin skapades datorgenererade bilder som bland annat visats vid Lunds konsthall (1968) samt Norrköpings museum (1982). Denna grafik har Torsten Ridell uppmärksammat som en viktig del av tidig svensk datorkonst.
Göran Sundqvist har ställt ut egna bilder exempelvis i tidskrifter (Computer and Automation 1970) och på konstmuseum (Digitala Drömmar, Norrköping 1990). Han måste därmed räknas till en av de absoluta pionjärerna i fråga om visualiseringsexperiment med dator. Sundqvist är fortfarande verksam inom databranschen och inledde så sent som 1993 ett samarbete med Handikappinstitutet om en principutveckling av porttelefon för dövblinda.
 
Text: Gary Svensson